Va fan Farmor?!?

Igår hämtade vi mat från Kina och drog iväg till farmor för att käka middag. Även min far kom dit. Självfallet måste vi ju släpa med Kräk och Kryp också. Eftersom det var middagstid hade vi tagit med även mat till hundarna.

Kvinna stod och grävde ut hundarna från baksätet och räckte mig hundmaten då vi stod på farmors gård. Efter att hundarna pissat och sprungit lite är det dags att gå in. Kvinna kom efter med maten.

Farmor packar upp det vi har handlat till henne samtidigt som vi hämtade maten från Kina. Allt är frid och fröjd.

Eftersom min farmor har en önskan att försöka mata ihjäl våra hundar frågar hon om dom inte ska ha nåt att äta.

Jag säger att jag har med mig deras middag och att dom inte alls ska ha nåt annat att äta utan det duger bra med hundfoder åt dom. Ska demonstrativt hålla upp påsen och visa tanten att maten är med. Men…? VA F-N!?!?

Maten är borta!

Jag letar och jag letar. Eftersom jag bara varit i hallen och i köket är utrymmet att leta på väldigt begränsat. Farmor säger att jag har säkert tappat maten ute och jag säger aldrig i livet. Jag hade med mig den in!

Jag gräver i jackan. Kvinnas jacka. PAPPAS jacka! Ingenstans. Va i hela?? Maten kan inte bara försvinna! Farmor tycker det hela är väldigt roligt och säger att vi ahr säkert glömt den i bilen. ”NEJ farmor!”

Kryper på alla fyra genom köket: Ingen mat.

Blir till slut så less att jag skiter i det och säger att vi får helt enkelt äta först och leta sen. Sagt och gjort. Måltiden intas. Efteråt återupptas letandet.

Var kan maten vara?

Jag tar på mig kläderna och går ut och kollar i snön: Ingen mat!

Jag kollar i alla skor i hallen: Ingen mat!

Den är borta!

Frågar farmor om hon packat in den i kylen då hon ställde in sin mat. ”ALDRIG!” Ber henne gå och kolla. Tanten går och gräver i kylen. ”Nä det där är ju ost.. Men.. Vänta.. Vad är det här?” säger tanten och sliter fram påsen med hundmat.

Heja farmor…